Hoppa till sidans innehåll

Utrustning och säkerhet


Skridskor
Dagar med gynnsamma förutsättningar är det möjligt att tillryggalägga många mil. Detta kräver dock att man har funktionella och ändamålsenliga skridskor. Numera rekommenderas långfärdsskridskor i metall och med anpassad bindning till moderna skidskor eller telemarkspjäxor.

Långfärdsskridskomarknaden har vuxit de senaste åren och numera finns det en mängd bra märken i butikerna. Ett bestämt råd är att direkt satsa på en långfärdsskridsko med god kvalitet av ett erkänt märke, då de praktiskt taget är outslitliga och ger den tryggaste och bästa åkupplevelsen.

Skridskons längd beror lite på skridskovana och kroppslängd, men en rekommendation kan vara:
38 cm - Barn från 6 års ålder
45 cm - Barn från 9-10 års ålder, kvinnor och kortare män
50 cm - Män

Bindningar
Det finns flera olika typer av bindningar Lös häl
Modeller med lös häl som ger en något bekvämare och lättare utrustning. Frånskjutet med lös häl ger dig möjlighet till längre skär.   Snabbindning
Snabbindning gör det lite lättare att få av och på skridskon.   Rem- och vajerbindning
Den vanligaste och billigaste är rembindning, vars princip är att remmen läggs över klacken och spänns över vristen. Frambindningen är oftast av plast eller metall och ska kunna justeras både i sidled och framåt/bakåt. Bakbindningen finns i lite olika varianter. Det finns olika typer av modeller, där remmen kan vara ersatt av stålwire eller kevlarlina baktill.
Skötsel
Enkel introduktion i skridskoslipning för hastighet och långfärdsskridskor se:(Skridskospecialisten)

Kängor/Pjäxor
När det gäller åk-komforten är pjäxan näst skridskon den viktigaste detaljen i utrustningen. Det viktigaste är att du har en pjäxa som sitter bra på din fot och har ett bra hälgrepp. Det är därför viktigt att du ägnar lite tid till att prova och välja kängor/pjäxor

Klädsel
Funktionell friluftslivsklädsel är att rekommendera. Ytterkläderna bör vara vindtäta och fukttåliga skalplagg i exempelvis Goretex, eller impregnerad bomull.
Grundidén är därefter flerskiktsprincipen som bygger på flera tunna plagg istället för få tjocka. Detta ger dig möjlighet att ta på eller av kläder om det visar sig att man blir för varm eller för kall. Kläderna ska hjälpa till att reglera kroppstemperaturen genom att dels ge skydd mot kyla, vind och väta, samt dels kunna leda bort den fukt som kroppen alstrar. Dessutom bör vissa särskilt utsatta kroppsdelar som fötter, underliv, händer, handleder, ansikte och huvud skyddas extra noga mot kyla, särskilt när det blåser hårt.
Närmast kroppen bör du ha någon form av superställ som kan hjälpa till att transportera bort den fukt som kroppen producerar. På fötterna rekommenderas yllestrumpor och tänk på att aldrig åka utan vantar då ett fall kan innebära skärsår på händerna.

Ryggsäck
Ryggsäcken fyller flera viktiga funktioner under en skridskotur.För det första är ryggsäcken din flythjälp vid en eventuell plurrning. Plastpåsarna eller en vattentät packpåse som innehåller reservkläder fungerar som flyttankar. Är ryggsäcken rätt packad och justerad sjunker du inte längre ner än till drygt midjan om du råkar plurra. Utan ryggsäck är flytläget helt annorlunda. Hakan kommer att vara i vattenytan, vilket gör att det blir betydligt svårare att komma åt sina isdubbar och då på ett enkelt sätt ta sig upp ur vaken. En rätt packad ryggsäck innebär att du flyter i princip lika bra, som om du haft flytväst på dig. Vidare kan ryggsäcken fungera som stötskydd, om man skulle tappa balansen och falla bakåt.   Ryggsäckens huvudsakliga funktion är ju att förvara eventuellt ombyte, förstärkningskläder och sist men inte minst, den alltid så välförtjänta och välsmakande matsäcken.
En funktionell ryggsäck för långfärdsskridskoåkning:
- lämplig storlek på ryggsäcken är ca 35- 50 liter
- den placeras så att den ger en låg tyngdpunkt
- den ska vara utrustad med midjerem och grenband
- den har en ytterficka som du kan förvara din räddningslina

Hur packar jag ryggsäcken rätt:
- Tunga saker i botten och mot ryggen
- kläder för ombyte packas i vattentäta plastpåsar eller säckar. Barn som inte är simkunniga bör ha flytväst istället för ryggsäck.

Isdubbar med visselpipa
Isdubbar har högsta prioritet när du skall åka långfärdsskridskor du bär dom högt upp runt halsen, utanpå kläderna. Många tror att isdubben garanterar säkerhet, men bara för att du har dessa är det inte säkert att du kan ta dig upp - den bästa livförsäkringen kommer alltid att vara dina åkkamrater. Dubbarna ger dig fäste på hal is. Idag finns det flera olika modeller på marknaden och bland annat kan den sk Hansadubben rekommenderas. Den är lättanvänd och funktionell den går att justera så att dubbarna hänger högt runt halsen, tunn spets som kräver mindre kraft för att få fäste i isen, visselpipa som fungerar vid tuffa förhållanden samt lämpliga dubbhållare som går att använda trots lite frusna fingrar eller grova handskar. Det viktigaste är trots allt oberoende av modell, att du lär känna dina dubbar. Prova att ta loss dem med handskarna på - återställ dem i hållaren och utlös dem igen. Pröva att dra dig fram med dem på isen, gärna över en iskant. Övning ger färdighet…

Ispikar
Piken är ditt känselspröt och skall hjälpa dig att avgöra isens bärighet och tjocklek. Utan ispik går du så att säga i blindo. En pik är ett måste för skridskoåkare. Piken är ditt känselspröt för att kunna bedöma isens kvalité och tjocklek. Den ska ha en viss tyngd, så att du kan slå igenom 5 cm kärnis i ett hugg. Dessutom bör piken ha en spets som lätt tränger ner i isen, och för att lättare bedöma isens tjocklek och nyanser bör spetsen vara konisk dvs bredden bör öka uppåt. Piken bör vara tillräckligt lång, så att du kan använda den som extrastav, tillsammans med en skidstav, vid t ex motvind eller vid dålig is. Vidare så måste den flyta, vid en eventuell plurrning. Numera finns det även stavar med pikfunktion   Räddningslina:
För några år sedan var budskapet att det räckte med en räddningslina per grupp. Nu är de flesta långfärdsskridskoutbildare överens om att alla bör ha sin egen lina för att kunna kasta till någon nödställd. Men framförallt om olyckan varit framme och du råkat plurra, så ska du från vaken, kunna kasta din räddningslina till kamrater som står på säker is. De krav du ska ställa på en bra räddningslina är följande: Den ska alltid vara lätt åtkomlig, löpa ut utan att trassla sig, ha tillräckligt med vikt för att kunna kasta samt kunna flyta. Linan ska vara tillräckligt grov för att inte skära in i händerna samt hålla vid kraftig dragning. Det många glömmer är att linan måste bäras på ett sådant sätt, att du kommer åt den utan att behöva ta av dig ryggsäcken, som ju är din flythjälp. Sist men inte minst - linan kastar inte sig själv! Det krävs träning för att kunna göra ett precisionskast på 15-20 meter i en stressad situation    Välj själv vad du vill skydda
Sprickor, snö och dubbelis kan orsaka fall. Ryggsäcken fungerar delvis som skydd men det kan vara lämpligt att komplettera med: knäskydd, armbågsskydd och hjälm

Övrigt
Exempel på utrustning som inte betraktas som obligatorisk men som fyller många funktioner ändå:

Karta och kompass (ev GPS)
Förbandsutrustning (Blodstoppare, elastisk binda, sax, plåster, skavsårsplåster, värktabletter)
Mobiltelefon
Vätska
Matsäck
Sittunderlag

Barn på isen
Rent generellt gäller att barn på sjö- eller havsis skall ha flytväst och hjälm.
Givetvis bör färden ske på mycket säkra isar och med full säkerhetsutrustning och med sällskap. Tänk på att även om barntransportmedlet flyter vid en plurrning så kan det bli problem att få upp den igen på isen efter en plurrning. Det finns många delar som kan fastna under iskanten. Sällskap är därför mycket viktigt. Ta med fullständigt ombyte till barnen.
Läs mer om barn på is på SSSK:s hemsida
 

Om olyckan är framme
Det kan vara omtumlande att hamna i kallt vatten men här kommer lite korta instruktioner om hur du på bästa sätt hanterar situationen.
Håll dig lugn!
Att hamna i iskallt vatten är inte livsfarligt, rätt klädd kan du ligga i vaken 15-20 minuter. Med hjälp av ryggsäckens flythjälp och isdubbarna håller du dig uppe.
Upp på iskanten
Vänd tillbaka, där vet du att isen håller. Hugg tag i isen med isdubbarna, ta inte av dig vantarna. Du ökar bärigheten genom att lägga ispiken på isen under bröstet. Sparka med fötterna (cykla baklänges) så att du ligger horisontellt. Nu kan du dra dig upp ur vaken, tappa inte modet om isen ger vika. Snart bär isen. Åla dig några meter till stabilare is innan du reser dig.
ÅK ALDRIG ENSAM PÅ NATURIS! HJÄLP FRÅN ANDRA KAN IBLAND VARA DEN ENDA RÄDDNINGEN

Allemansrätten gäller även på sjöis

Uppdaterad: 30 SEP 2013 18:35 Skribent: Anne Österberg

Svenska Skridskoförbundet
Besöksadress
Idrottens Hus
Skansbrogatan 7
Stockholm
Växel: 08-699 60 00
E-post: This is a mailto link

Postadress:
Svenska Skridskoförbundet
Idrottens Hus, Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: +4686996100
Fax: +4686996184
E-post: This is a mailto link

Se all info

SISU

Svenskidrott

Logga vikingarännet 2013 m arr